djurfix.blogg.se

I och med att jag klickertränar främst med godis och har två hundar går det en del bitar. Idag provade jag att göra eget torkat godis av burkmat, och hundarna tyckte att det var ganska så gott :)

 

Jag tog en kattmatsburk - dels eftersom det är mindre bitar (perfekt träningsstorlek!) och dels för att slippa eventuella ärtor och morotsbitar (kattmaten är det mycket kött i).

 

1 burk katt- eller hundmat (gärna bitar i sås, eftersom gelé är svårare att få bort från bitarna)

 

 

Googlade på zebrafinkarnas utveckling lite mer och hittade det här: http://www.freewebs.com/becszebras/babiesbabies.htm Om det här stämmer ska ungarna öppna ögonen om någon dag! Idag är den äldsta 9 dagar, men när jag kollade i morse såg ögonen fortfarande stängda ut.

Hundarna har fått träna på lite lätt nu med klickerträningen efter Canis bok. Skräpern behöver taggas till lite mer på klickern, så jag varvar frivillig kontaktträning med att bara förstärka klickern. Och hon har blivit mer sugen på att träna! I början ville hon bara lägga sig i buren och sura varje gång vi skulle träna, men igår gick hon inte ens för att kolla om buren var öppen eller inte, så det börjar gå åt rätt håll :)

 

Dalmatinern grejar på med targetträningen och idag provade vi att göra en överföring, det vill säga att hon börjar med att dutta på targeten när jag höll den mot soptunnan, och sedan så skulle hon dutta direkt på soptunnan när jag tog bort targeten. Trodde inte att det skulle fungera, men det gjorde det! Snacka om att bli överraskad! :) I alla fall fick inte schäfer-apan träna så länge eftersom jag tränade pricken innan och fingrarna inte hade någon känsel kvar, men tror jag ska gå ur och klicka lite mer innan jag går isäng. :) Hon var liks så ofokuserad ;) Blir att förstärka klickern ännu lite mer först för att öka upp motivationen ännu lite mer tror jag.

 

Förresten, äldsta fågelungen är 8 dagar nu, och alla tre har blivit ganska stora. Alla fjädrar som växer gör att dom ser ut som kackerlackor för tillfället :P Kikade på ungarna nu ikväll igen, och såg stora "säckar" på halsen på dom. Säckarna var gula och det såg ut som korn eller nåt sånt inuti. Jag googlade och hittade den här bilden som visar exakt hur det ser ut, och enligt den sidan verkar det vara att dom är välmatade, så jag hoppas att är så :)

 

Idag är det kring fem dagar sen den första finkungen kläcktes. Det är fortfarande bara tre och jag börjar fundera på om det kommer bli en fjärde över huvud taget, tycker att den borde kläckas ganska snart. I alla fall växer dom så att det knakar! När dom kläcktes var dom lite större än en tumnagel och nu är dom som halva lillfingret och duniga har dom börjat bli. Idag hörde jag dom pipa för första gången :) Om det jag läst stämmer ska ungarna vara flygklara ungefär två veckor efter kläckningen, så det är kanske inte så konstigt att dom växer som ogräs :)

 

Sedan torsdag kväll har jag varit liggande med ryggvärk, så hundarna har fått nöja sig med bus i snön hemma på gården, vilket verkar ha varit nog så kul som tur är. Jag har passat på att läsa "Klickerträning för din hund" av Canis förlag som jag köpte på Hundmässan i Stockholm för två år sedan, och har läst till den praktiska träningen, och tänkte att vi ska prova det här, eftersom i alla fall schäfern är ganska omotiverad till träning. Efter att ha läst de här kapitlen känner jag igen mig en hel del, bland annat alla syndrom dom pratar om som kommer fram när hunden inte har fokus på ägaren för fem öre, hur träningen inte känns så rolig alla gånger och så vidare. Jag har börjat träningen idag och dalmatinern jobbar på med target stick (den har båda hundarna kunnat, men skräpern bet sönder den förra jag hade för flera år sedan!), så det är mest repetition och bättre inlärning där. Plus att jag ska bli mer insatt i själva klickerträningen som sådan än att bara "träna med klicker". Schäfern jobbar på med både target stick och att frivilligt ta kontakt. Känner att det är lika bra och lära in det ordentligt på en gång, eftersom mycket brister redan där. Det som kändes så roligt var att hon faktiskt vifta på svansen sista gången hon tog kontakt = Lite träningsvilja och motivation börjar komma tillbaka redan nu! Något jag kämpat med så länge! Tänk hur det kommer se ut om någon månad eller två om jag lyckas hålla mig till klickerträningens alla regler! :)

 

Så långt jag hunnit än så länge, i alla fall i teorin, så tycker jag att metoden känns väldigt schysst mot hunden och jag undrar varför jag satsat så mycket på uppfostran/inlärning istället för bara inlärning och endast uppfostran i "nödsituationer".

 

Nu har tre av de fyra äggen kläckts! Galet snabbt blev dom duniga, småbusarna :) Ena ungen hade fallit ur boet, men som tur var levde den och jag lyfte upp den i boet igen. Nu verkar allt fungera bara fint :)

 

Hittade några snäckor i akvariet igår, och för att det inte ska blir lika jobbigt som när vi hade det mindre akvariet  köpte jag en snäckätande snigel. Sprak, som den numera heter, har jag inte sett till sen jag släppte ner honom i akvariet, men han har nog det han roar sig med :P

 

Har hunnit prova lite fler leksaker nu, repbollen, jeansbenet, zebran med pip och kongen med pip. Repbollen var jättetråkig. Jeansbenet var väl ganska rolig, men inte lika rolig som kongen i snöre. Zebran var helt okej, och kongen med pip blev just så pass godkänd. Kongen i snöre och gosedjursbjörnen leder än så länge :)

 

Pricken här hemma tycker att zebran är den roligaste leksaken som finns, oj vad hon har flängt i sängen med den där grejen :P

Kikade runt på facebook idag och Canis.se hade lagt ut ett klipp om begreppet "calm and submissive" http://www.youtube.com/watch?v=12iWr8WJKpk&feature=youtu.be

 

Man får tycka helt som man vill om hundträning och så, och jag tycker att Cesar Millan (ganska säker på att det är han som nämns i klippet :P) inte har så tokiga tankar alla gånger, men precis som allt annat måste man plocka ut det man själv kan stå för. Och det gäller alla olika hundtränings- och uppfostringsmetoder också. Jag plockar lite tankar från Cesar, lite mer från Fredrik Steen och andra tankar och tips som jag tycker är vettiga från olika instruktörer, böcker, kompisar och så.

 

I klippet får jag dock en helt annan syn på "calm and submissive"-begreppet. Jag tycker att hunden ska kunna vara lugn i vissa situationer, men det måste vara rätt sorts lugn - alltså inget "panik-lugn". Eller lugn kanske är fel ord, men neutral i alla fall. Har sett klippet en gång, och tycker att Runar Næss låter vettig. Jag måste kolla upp hans hundträningsmetoder lite mer :)

 

Har börjat provat tre leksaker med skräpern ikväll, än så länge. Kongen i snöret, den taggiga bollen i snöret och gosedjursbjörnen från donken. Alla tre var jätteroliga idag tydligen! :D Vet inte om det är för att hon inte lekt med grejerna på länge, eller om jag lyckades få dom roliga idag, men vad det än är hoppas jag att det håller i sig! Dock var den taggiga bollen lite mer svårlekt, både för mig och skräpern...

 

Okej, del ett i att hitta några roliga belöningsleksaker till schäfern.

 

Har ni gått igenom korgen och väskan med leksaker och det här är vad som finns:

 

Försöker lära hundarna att dutta nosen mot tummen, och sedan hade jag tänkt försöka med dom andra fingrarna också. Dalmatinern börjar hänga med på noterna och siktar in sig mot tummen, och skräpern (eller schäfern, om man så vill) klarar vissa av gångerna jättebra medan nästa gång så tycker hon att vilket finger som helst går bra.

 

Det är jättetydlig skillnad på hundarna! Dalmatinern är så lockad av godiset att hon försöker om och om igen tills hon lyckas slumpa in vad hon ska göra och försöker därefter komma på vad det var som gav godisen. Det blir lätt att hon tror att klicket kommer för hela serien av beteendena hon visat, det vill säga sitt-pip-lyft tassen-titta i taket-dutta (okej, hon slickar) på tummen. Så då gör hon samma sak om och om igen, i exakt samma ordning, medan jag för mitt liv försöker komma på något sätt att bryta beteendeserien och få henne att förstå att det bara är "slicka på tummen-delen" jag vill ha. :P

 

Skräpern däremot vill ha klicket på en gång, och när jag väntar att hon ska dutta på tummen istället för ringfingret, pekfingret eller handflatan blir hon less och går därifrån och vill helst inte komma tillbaka och träna om hon inte blir krusad tillräckligt först.

 

Läste ett citat på canis.se av Morgan Spector: "Ett fel är en olycka. Två fel är en trend. Tre fel är en livsstil." Jag måste hitta något sätt att få schäfern mer motiverad till just träningen och inte bara till en aktivitet i sig. Jag tror att det blir för många fel i rad för henne, vilket gör att hon tappar lusten att träna. Jag har ett gäng olika leksaker, godissorter och så, men det är inte någon av dom som är tillräckligt värdefull att arbeta för! Tidigare hade vi ett Simba-gosedjur från Donken som var guld och gröna skogar upphöjt till tusen, men den försvann i spårskogen en dag. Måste försöka hitta något annat som är lika bra! Veckans projekt är att gå igenom ryggsäcken med alla leksaker och se om vi hittar igen en bortglömd favorit.

 

 

 

En av pojkarna :)

 

Efter en storstädning av rutor, gerbilakvariet och en ordentlig dammtömning av lysörslamporna började vi göra i ordning för djuren. Ena råttvoljären inredde vi med gamla kläder - nån hatt, ett par skor, en vante och några flätor av ett lakan. :)

 

Därefter flyttade vi in alla djuren. En höll i djuren och den andra droppade ohyresmedel på dom. En sak som funkade riktigt bra på taggmössen (som kan vara ganska bitska) var att täcka över ögonen med ena handen. Man har ju sett att alla tv-människor som fångar in djur gör det, och djuren håller sig lugn, men när man gör det själv blir skillnaden ännu mer påtaglig. Ganska coolt att både se och känna skillnaden själv! :)

 

Ett tomt råttrum. Det är 8 burar till vänster, gerbilakvariet och 3 voljärer till höger.

Var på årsmöte för min hundklubb idag och en kompis till mig höll i en föreläsning om belöning och bestraffning (om vi nu ska vara djärva och kalla det bestraffning) vad gäller hundar och hundträning. Så nu delar jag med mig här:

 

Till att börja med ska man tänka på om man vill att hunden i träningen ska vara aktiv eller lugn. Om man tar en platsliggning som exempel, så kanske man vill att hunden ska vara lugn - i och med att hunden ska ligga och ligga kvar. Medan man, exempelvis i en inkallning, vill att hunden kommer med fart och fläkt. För att hunden ska behålla lugnet är det av värde att belöna hunden med en lugn belöning, det vill säga en godis från handen eller rösten och smekningar. Belönar man hunden med en godis som kastas iväg är inte godiset längre en lugn belöning och hunden eggas upp. Om vi går vidare till inkallningsträningen där vi vill ha en snabb hund är det lättare att få upp hundens hastigheter om man kampar, kastar godis eller leker en jaktlek med hunden istället för att berömma med rösten och smekningar. Självklart kan det skilja sig från hund till hund, men generellt sett leder lugna belöningar till en lugn hund och "aktiva" belöningar till en aktiv hund. Sedan skiljer det sig även från hund till hund vad som är en lugn respektive aktiv belöning.

 

Ska man gå vidare kan man ha positiva och negativa belöningar. De positiva belöningarna innebär att man tillför något till hunden, och här kan man tänka "fyrklövern" - social belöning (rösten, smekningar), mat, jaktlek och kamplek. Negativ belöning innebär att hunden inte tillförs något - hunden ignoreras när den gör rätt. Idag använder man sig ofta av positiv belöning, men negativ belöning förekommer fortfarande, då ofta i kombination med positiv bestraffning.

 

Positiv bestraffning innebär samma sak som positiv belöning, alltså att man tillför hunden något. Negativ bestraffning är när hunden ignoreras. Ett exempel är när hunden skäller på en annan hund och inte uppför sig som den förväntas göra. Använder föraren positiv bestraffning kan det röra sig om att föraren tar tag i hundens nackskinn och säger "Nej", medan en förare som använder negativ bestraffning ignorerar hunden tills den skällt klart och när hunden tar kontakt belönar med guld och gröna skogar (om föraren nu använder positiv belöning). Hon berättade om en border collie som tävlade i eliten och att dennes förare använde positiv bestraffning när hunden inte lyssnade. Denna positiva bestraffning var, enligt hunden, i sitt värsta scenario när husse kastade klickern i marken och gick in och satte sig vid tv:n istället för att fortsätta träna. Medan en mer utåtgående hund kanske behöver den positiva bestraffningen som ett "Nej" och ett tag i nackskinnet.

 

När man börjar lära hunden ett moment, det spelar ingen roll om hunden ska lära sig vacker tass eller ett felfritt fotgående, underlättas inlärningen och träningen om hunden i början ges mycket positiv belöning och negativt straff - det vill säga hunden får belöning vid rätt, och fel ignoreras. Efter ett tag när hunden tränat momentet i olika miljöer och med olika störningar kommer man till en "kravfas". Denna måste man ta sig igenom för att kunan fortsätta träningen och få ett säkert moment. Klassiskt exempel är när hunden som valp alltid kommer på inkallning, men vid ett-årsåldern väljer att inte komma på inkallningen. Här måste man ställa kravet att hunden ska komma när vi ropar (detta är då förutsatt att hunden verkligen har lärt sig momentet innan). Kravet kan då ses som en positiv bestraffning, till exempel att vi hämtar hunden och går tillbaka dit vi stod när vi ropade och belöna där (positiv belöning). Beroende på hund kan en gång räcka, medan vissa hundar behöver fler gånger och kanske lite tydligare positiv bestraffning. Här tog hon som exempel sin egen högtempererade brukshundshanne: "Med min hund kan jag inte säga 'Kom nu lilla Tjoppe, när jag ropar kommer du' och leda tillbaka honom till stället jag stod på när jag ropade, för min hund tänker 'Nä du, mamma, det behöver inte lilla Tjoppe alls göra' och kan försöka bita mig i handen. Då måste jag tillföra en större positiv bestraffning, jag kanske måste vara lite mer fysisk". Med fysisk menar hon självklart inte slag eller sparkar eller några sådana dumheter, utan som tidigare nämnt, kanske ett tag i nackskinnet. Alltså, positiv bestraffning betyder att man visar hunden "Du får inte ignorera inkallningen".

 

Här pratar, och visar, Fredrik Steen (Hundcoachen) en positiv bestraffning vid ett hundmöte. Verkligen värt att se för att det ska bli lättare att inse att positiva bestraffningar inte behöver vara något obehagligt för hunden, utan ett sätt att visa hunden vad som inte är tillåtet. http://www.youtube.com/watch?v=eZwfVAFKnSI

 

Sen ska man alltid komma ihåg att man känner sin hund bäst själv och att man ska göra det som man tycker känns rätt. Men det som jag nu kallat bestraffning behöver inte vara något dramatiskt som hunden far illa av, utan precis som jag nyss skrev, ett sätt att visa hunden att "så här får du inte uppföra dig".